Klinisk bakgrund
Endoskopisk aktivitet vid Crohns sjukdom korrelerar dÄligt med symtom. Patienter i klinisk remission kan ha pÄtaglig mukosal inflammation, och tvÀrtom [3]. Samtidigt Àr endoskopisk svÄrighetsgrad starkt kopplad till prognos: patienter med djupa sÄr över stora ytor har betydligt högre risk för kirurgi och behov av avancerad behandling, och lÀkning av mukosala lesioner Àr associerat med gynnsammare sjukdomsförlopp [4]. STRIDE-II-konsensusen, framtagen av IOIBD, definierar endoskopisk lÀkning som ett lÄngsiktigt behandlingsmÄl vid Crohns sjukdom [3].
Behovet av ett kvantitativt endoskopiskt score uppstod dÀrför att beslut om behandlingseskalering eller deeskalering ska grundas pÄ objektiv mukosal bedömning, inte pÄ symtom ensamma. Det tidigare dominerande instrumentet, Crohn's Disease Endoscopic Index of Severity (CDEIS), var komplicerat och tidskrÀvande och olÀmpligt för rutinbruk. SES-CD togs fram för att erbjuda ett enklare alternativ med jÀmförbar prestanda [1].
BerÀkning av SES-CD
SES-CD berÀknas som summan av fyra deskriptorer poÀngsatta 0 till 3 över fem tarmsegment:
De fem segmenten Àr rektum, sigmoideum och vÀnster kolon, colon transversum, höger kolon samt ileum. De fyra deskriptorerna per segment Àr:
- SÄrstorlek: 0 = inga sÄr, 1 = aftösa sÄr (0,1 till 0,5 cm), 2 = stora sÄr (0,5 till 2 cm), 3 = mycket stora sÄr (>2 cm)
- Ulcererad yta: 0 = ingen (0 %), 1 = <10 %, 2 = 10 till 30 %, 3 = >30 %
- Engagerad yta (all typ av lesion): 0 = ingen (0 %), 1 = <50 %, 2 = 50 till 75 %, 3 = >75 %
- Förekomst av förtrÀngning/striktur: 0 = ingen, 1 = enstaka, kan passeras, 2 = flera, kan passeras, 3 = kan inte passeras
Teoretiskt spÀnner poÀngen frÄn 0 till 60. Instrumentet hÀrleddes av Daperno och medarbetare och publicerades 2004 [1]. Urvalsprocessen utgick frÄn en multipel linjÀr regression dÀr det enklaste score som behöll hög korrelation med sÄvÀl CDEIS som Crohn's Disease Activity Index (CDAI) valdes. HÀrledningskohorten omfattade 70 patienter med Crohns sjukdom, och dÀrefter validerades scoret prospektivt i en separat kohort om 121 patienter [1]. Reproducibiliteten bedömdes i 71 undersökningar dÀr endoskopisten parade sig med en observatör.
Tolkning i praktiken
HĂ€rledningsstudien etablerade inga formella grĂ€nsvĂ€rden för svĂ„righetsgrader. I kliniska prövningar har SES-CD â€2 (i vissa studier â€3) anvĂ€nts som definition av endoskopisk remission, och denna tröskel har blivit den mest spridda i praktiken [3, 4]. Det Ă€r viktigt att notera att denna grĂ€ns inte hĂ€rstammar frĂ„n originalstudien utan frĂ„n senare konsensus och prövningprotokoll.
Ett modifierat instrument, MM-SES-CD, har föreslagit kategoriska trösklar baserade pĂ„ sannolikhet att uppnĂ„ endoskopisk remission vid ett Ă„r: mycket mild/remission (<14 poĂ€ng), mild (â„14 till <31), moderat (â„31 till <45) och svĂ„r (â„45) [5]. Dessa gĂ€ller dock för den modifierade varianten, inte för rĂ„ SES-CD, och bör inte överföras okritiskt.
I klinisk praktik kan följande tolkning anvÀndas som orientering:
| SES-CD | Tolkning | Klinisk handling |
|---|---|---|
| 0â2 | Endoskopisk remission | Upprepa inte ileokoloskopi rutinmĂ€ssigt. Följ med fekalt kalprotektin och symtom. ĂvervĂ€g deeskalering om patienten varit stabil. |
| 3â6 | Mild aktivitet | Bedöm i samband med symtom och biomarkörer. Vid kvarstĂ„ende symtom eller stigande kalprotektin, övervĂ€g terapijustering. |
| 7â15 | MĂ„ttlig aktivitet | Terapeutisk justering indicerad om inte nyligen genomförd. Uppföljande ileokoloskopi inom 6 till 12 mĂ„nader efter justering. |
| >15 | SvÄr aktivitet | Behandlingseskalering. Uteslut komplikationer (abscess, fistel, striktur) med tvÀrsnittsavsiktbild. StÀng uppföljning. |
Dessa band Àr inte formellt validerade i en enda studie utan Äterspeglar en sammantagen bild frÄn prövningar och översikter [3, 4, 5].
Validering och prestanda
I hÀrledningsstudien uppnÄddes interobservatöröverensstÀmmelse med kappa 0,791 till 1,000 för alla fyra deskriptorer, vilket betecknas som utmÀrkt [1]. Korrelationen med CDEIS var stark (r = 0,920) i valideringskohorten, och SES-CD korrelerade Àven med kliniska parametrar och CRP [1].
En italiensk multicenterstudie frÄn IG-IBD, dÀr 14 IBD-gastroenterologer bedömde endoskopivideor, visade att överenskommelsen för SES-CD var god bland erfarna IBD-endoskopister men sjönk pÄtagligt bland allmÀngastroenterologer utan specifik erfarenhet av endoskopiska score [2]. Detta understryker att scoret Àr operatörberoende och att utbildning och rutin pÄverkar tillförlitligheten.
I en översikt frÄn 2023 konstaterar Daperno, som var försteförfattare till hÀrledningsstudien, att reproducerbarheten för alla endoskopiska score vid IBD inte Àr perfekt, eftersom de bygger pÄ tolkning av intrinsikt subjektiva bilder [4]. Central granskning av videor har blivit standard i kliniska prövningar för att minska variansen, men i klinisk vardag saknas detta stöd.
BegrÀnsningar
SES-CD Àr konstruerat för luminal Crohns sjukdom bedömd vid ileokoloskopi. Det gÀller inte för postoperativ recidivbedömning, dÀr Rutgeerts score ska anvÀndas [4]. Vid isolerad tunntarmssjukdom proximalt om terminala ileum kan SES-CD inte fÄngar lesionerna, och kompletterande undersökning med kapselendoskopi eller tunntarms-MRT kan bli nödvÀndig.
Ett segment som inte kan passeras pÄ grund av striktur poÀngsÀtts som striktur = 3 för det segmentet, medan övriga tre deskriptorer sÀtts till 0 om de inte kan bedömas. Detta kan leda till en undervÀrdering av den sanna inflammationen i det blockerade segmentet, eftersom sÄrstorlek, ulcererad yta och engagerad yta kan vara betydande men inte bedömbara.
Scoret saknar prognostisk validering i den meningen att hĂ€rledningsstudien inte etablerade trösklar för svĂ„righetsgrader eller behandlingsbeslut. De cutoffs som anvĂ€nds i kliniska prövningar (frĂ€mst SES-CD â€2 för remission) bygger pĂ„ konsensus snarare Ă€n pĂ„ formell prognostisk validering [3]. MM-SES-CD har utvecklats för att delvis kompensera för detta, men Ă€r ett separat instrument [5].
Vid perianal Crohns sjukdom bidrar SES-CD inte med information om fistelaktivitet eller perianal inflammation, och mÄste kompletteras med klinisk bedömning och eventuellt MR-fistulografi.
Svensk kontext
Svensk IBD-vÄrd följer i stort sett ECCO:s riktlinjer, dÀr endoskopisk lÀkning Àr ett etablerat behandlingsmÄl vid Crohns sjukdom. STRIDE-II-rekommendationerna tillÀmpas i svensk praxis [3]. Fekalt kalprotektin anvÀnds i Sverige i hög grad som icke-invasiv surrogatmarkör mellan ileokoloskopier, vilket minskar behovet av frekventa endoskopier för monitorering hos stabila patienter. TillgÄngen till biologiska lÀkemedel och smÄmolekylÀra preparat Àr god i Sverige, vilket gör att treat-to-target-strategin med endoskopisk remission som mÄl Àr genomförbar för de flesta patienter.
KĂ€llor
- Daperno M m.fl. Development and validation of a new, simplified endoscopic activity score for Crohn's disease: the SES-CD. Gastrointest Endosc 2004. PMID: 15472670
- Daperno M m.fl. Inter-observer agreement in endoscopic scoring systems: preliminary report of an ongoing study from the Italian Group for Inflammatory Bowel Disease (IG-IBD). Dig Liver Dis 2014. PMID: 25154049
- Srinivasan AR. Treat to target in Crohn's disease: A practical guide for clinicians. World J Gastroenterol 2024. PMID: 38293329
- Daperno M. Endoscopy in IBD: When and How? Diagnostics (Basel) 2023. PMID: 37998559
- Narula N m.fl. Categorising Endoscopic Severity of Crohn's Disease Using the Modified Multiplier SES-CD [MM-SES-CD]. J Crohns Colitis 2022. PMID: 35134140