Klinisk bakgrund
Takayasus arterit Àr en storkÀrlsvaskulit dÀr sjukdomsaktiviteten Àr svÄr att bedöma. KÀrlvÀggen Àr inte tillgÀnglig för biopsi i klinisk rutin, akutfasreaktanter korrelerar svagt med aktivitet, och mÄnga symtom, som claudicatio och pulsbortfall, kan lika gÀrna representera permanent skada som aktiv inflammation. Behandlingsbeslutet, om glukokortikoider ska trappas upp eller om ytterligare immunsuppressiv behandling ska adderas, krÀver ÀndÄ en strukturerad bedömning av om patienten har aktiv sjukdom.
Indian Takayasu Clinical Activity Score (ITAS2010) togs fram för att fylla detta behov. Instrumentet bygger pÄ en standardiserad inventering av nya eller förvÀrrade kliniska fynd under de senaste 3 mÄnaderna, med sÀrskild vikt pÄ kardiovaskulÀra manifestationer. Det Àr inte ett prognostiskt verktyg utan ett instrument för att kvantifiera aktuell sjukdomsaktivitet och följa förÀndring över tid, i första hand vid behandlingsuppföljning.
BerÀkning av ITAS2010
ITAS2010 berÀknas som en vÀgd summa av kliniska fynd som Àr nya eller förvÀrrade inom de senaste 3 mÄnaderna:
dÀr om fynd Àr nytt eller förvÀrrat, annars . Vikten för sju specifika fynd: nytt kÀrlblÄsljud, ny pulsasymmetri, ny pulsbortfall, ny extremitetsclaudicatio, ny karotidyni, ny diastolisk hypertoni och ny stroke. För alla övriga fynd Àr .
Denna implementation omfattar de huvudsakliga validerade domÀnerna med den dokumenterade viktningen. Det fullstÀndiga ITAS2010 omfattar 44 item, varav 33 hÀrrör frÄn det kardiovaskulÀra systemet [1]. Sju item Àr viktade till 2 poÀng och övriga till 1 poÀng. En variant, ITAS-A, lÀgger till 0 till 3 poÀng för SR och CRP och har beskrivits för att förbÀttra sensitiviteten för subklinisk inflammation [1].
Instrumentet hÀrleddes ur Disease Extent Index for Takayasu arteritis (DEI.Tak) och validerades initialt av den indiska forskargruppen IRAVAS pÄ över 300 patienter med Takayasus arterit [1]. I en enkohortsstudie omfattande 177 patienter vid ett center diskriminerade ITAS2010 mellan aktiv och inaktiv sjukdom vid första besöket, med medianpoÀng 5,62 (±3,14) vid aktiv sjukdom jÀmfört med 1,27 (±1,26) vid inaktiv sjukdom. Sensitivitet för förÀndring testades pÄ 132 patienter med aktiv sjukdom vid tvÄ uppföljningsbesök, dÀr behandling medförde en signifikant sÀnkning av ITAS2010 [1]. Interbedömarreliabiliteten var hög (IRR 0,97), överlÀgsen bÄde BVAS (IRR 0,90) och Physician's Global Assessment (PGA, IRR 0,82) [1].
Tolkning i praktiken
ITAS2010 saknar en rigoröst validerad tröskel för aktiv sjukdom. I hÀrledningskohorten föreslogs ett grÀnsvÀrde pÄ ITAS2010 > 1 för att beteckna aktiv sjukdom, och ITAS-A > 4, men dessa grÀnsvÀrden var godtyckligt valda och inte statistiskt hÀrledda [2]. Trots detta anvÀnds de i klinisk praxis och i studier som en praktisk riktpunkt.
| PoÀng | Tolkning | Klinisk handling |
|---|---|---|
| 0 | Inga nya eller förvĂ€rrade fynd | Sannolikt inaktiv sjukdom. ĂvervĂ€g nedtrappning av glukokortikoider om patienten Ă€r stabil. FortsĂ€tt regelbunden uppföljning med klinisk och bilddiagnostisk bedömning. |
| 1 | Enskilt nytt fynd av lÄg vikt | GrÀnsvÀrde. Bedöm om fyndet kan representera skada snarare Àn aktivitet. Om osÀker, komplettera med bilddiagnostik och akutfasreaktanter. |
| â„ 2 | Flera nya fynd eller ett viktat fynd | Sannolikt aktiv sjukdom. ĂvervĂ€g intensifiering av immunsuppressiv behandling enligt gĂ€llande riktlinjer. |
Eftersom ITAS2010 mÀter förÀndring, inte absolut aktivitet, ska alla fynd som föreligger vid första besöket poÀngsÀttas som "nya" [2]. Vid uppföljningsbesök poÀngsÀtts endast fynd som tillkommit eller förvÀrrats sedan föregÄende besök. Detta innebÀr att poÀngen vid initial bedömning kan bli artificiellt förhöjd, medan en kraftig sÀnkning vid nÀsta besök delvis kan Äterspegla att redan existerande fynd inte lÀngre rÀknas som nya [2].
Validering och prestanda
Den externa valideringen av ITAS2010 Àr begrÀnsad och resultaten Àr blandade. I en koreansk kohort (derivation N=100, validation N=46) presterade ITAS2010 sÀmst bland jÀmförda instrument för att diskriminera aktiv frÄn inaktiv sjukdom, med en AUC pÄ 66,12, jÀmfört med NIH-kriterier (AUC 77,96) och en nytt föreslaget instrument som kombinerade kliniska fynd, SR och bilddiagnostik (AUC 89,37) [3]. ITAS-ESR (AUC 75,58) och ITAS-CRP (AUC 71,34) presterade nÄgot bÀttre Àn ITAS2010 utan akutfasreaktanter [3].
I en turkisk kohort om 52 patienter och 410 besök var överensstĂ€mmelsen mellan ITAS2010 och PGA 69 % (Îș 0,38), jĂ€mfört med 76 % (Îș 0,52) för en bilddiagnostisk aktivitetsbedömning (Rad-Active) [4]. En annan turkisk studie pĂ„ 144 patienter och 289 besök fann en överensstĂ€mmelse pĂ„ 66,4 % mellan ITAS2010 och PGA [2]. Samma studie visade att av 15 patienter med angiografisk progression hade endast 1 klassificerats som aktiv enligt ITAS2010, vilket indikerar ett dĂ„ligt prediktivt vĂ€rde för vaskulĂ€r progression [2].
ITAS2010 korrelerade mÄttligt med PGA vid första besöket (r = 0,51) med förbÀttrad korrelation vid uppföljande besök (andra besöket r = 0,64, tredje besöket r = 0,74) [2]. Korrelationen med BVAS var stark vid första besöket (r = 0,75) [2]. DÀremot var korrelationen med akutfasreaktanter svag: SR (r = 0,22) och CRP (r = 0,18, inte statistiskt signifikant) [2].
BegrÀnsningar
ITAS2010 fÄngar enbart kliniska fynd och inkluderar inte bilddiagnostik i poÀngberÀkningen, trots att vaskulÀr bild Àr en av de viktigaste determinanterna för sjukdomsaktivitet vid Takayasus arterit [3,4]. Detta Àr instrumentets mest pÄtagliga svaghet. Patienter med aktiv vaskulit men utan nya kliniska symtom kan fÄ en lÄg poÀng, vilket kan leda till att aktiv sjukdom missas.
Flera av de kliniska fynden kan inte skilja aktiv inflammation frÄn permanent skada. Claudicatio, pulsbortfall och hypertoni kan vara konsekvenser av tidigare skada snarare Àn pÄgÄende inflammation. SÀrskilt diastolisk hypertoni kan felklassificeras som aktiv sjukdom nÀr den i sjÀlva verket beror pÄ dÄlig blodtryckskontroll eller utebliven medicinering [2]. Karotidyni anses dÀremot vara ett fynd som mer specifikt Äterspeglar aktiv kÀrlvÀggsinflammation [3].
Instrumentet saknar ett tak per domÀn och skiljer inte mellan persistenta och nya symtom [2]. Detta kan leda till överpoÀngsÀttning vid patienter med kroniska manifestationer. GrÀnsvÀrdet ITAS2010 > 1 för aktiv sjukdom har inte validerats statistiskt och kan ge en lÄg specificitet [2].
Eftersom hÀrledningskohorten utgjordes av indiska patienter med Takayasus arterit, och den externa valideringen huvudsakligen gjorts i turkiska och koreanska kohorter, Àr generaliserbarheten till populationer med annan etnicitet och annan sjukdomsmanifestation inte fullt utredd. Takayasus arterit uppvisar geografisk variation i kÀrlengagemang och klinisk presentation, vilket kan pÄverka instrumentets prestanda.
KĂ€llor
- Misra R, Danda D, Rajappa SM, m.fl. Development and initial validation of the Indian Takayasu Clinical Activity Score (ITAS2010). Rheumatology (Oxford). 2013;52(10):1795-1801. PMID: 23594468
- Misra DP, Jain N, Ora M, m.fl. Outcome Measures and Biomarkers for Disease Assessment in Takayasu Arteritis. Diagnostics (Basel). 2022;12(10):2565. PMID: 36292253
- Kwon OC, Park MC. Derivation and Validation of a New Disease Activity Assessment Tool With Higher Accuracy for Takayasu Arteritis. Front Immunol. 2022;13:925341. PMID: 35784279
- Kenar G, Karaman S, Ăetin P, m.fl. Imaging is the major determinant in the assessment of disease activity in Takayasu's arteritis. Clin Exp Rheumatol. 2020;38 Suppl 124(2):55-60. PMID: 31820717